Superlab frigör enormt mycket tid med parametrisk design
Författare
Love Jansson
Publiceringsdatum
Nov 21, 2021 7:06:00 PM
Ämne
Arkitekter och inredare står inför ett paradigmskifte. Det slår Niklas Madsen fast. Han är vd för Superlab i Helsingborg, ett experimentellt designlaboratorium som öser kunskap ur en smältdegel av inredning, produktdesign och forskning om det mänskliga beteendet i rumsmiljön. När formgivarna på Superlab skapar kontor väger de in både den fysiska miljön med inredning och den kulturella miljön i mötet mellan människor och arbete.- Vårt fokus är framtidens kontor och människan i rummet och hur de förhåller sig till varandra, säger Niklas.
Ett kunskapsfält som ständigt skiftar och fördjupas. Det späs på av det rådande paradigmskiftet med en förändrad designprocess där algoritmer, AI och nya digitala verktyg tar plats. En sak är klar. Det kommer inte bli som det var förr.
"AI förändrar allt."
Design på extremt kort tid
Superlab väljer nya vägar för att designa en kontorsmiljö. De tar avstamp från individens behov och inte efter hur arkitekten har ritat och hur det sedan styr personer att bete sig på ett bestämt sätt.
- Vi tänker tvärtom, säger Niklas. Att utgå från människors beteende- och rörelsemönster och låta en algoritm designa ett kontor efter ett antal parametrar som också innefattar rumsliga förutsättningar.
Idén utvecklade man i ett första projekt och är ett levande bevis på det paradigmskifte som just nu sker i arkitektbranschen.
- Vi fick uppdrag att designa ett kontor som var komplext. I projektet tog vi fram data i ett stort antal parametrar, till exempel arbetsyta per kvadratmeter, arbetszoner, individens funktioner och uppgifter samt rumsligheten i form av ljud, ljus, tillgänglighet och liknande.
Informationen matades sedan in i ett parameterstyrt verktyg, Rhino, som sedan med hjälp av en annan programvara, Grasshopper, förde över allt till Archicad där miljöerna ritades upp. Resultatet blev överraskande. Inte själva designen utan ledtiden med att ta fram förslagen.
- Normalt hade det tagit mellan en till en och en halv veckas arbete att ta fram designförslagen, säger Niklas. Nu tog det ungefär bara en timme med den nya tekniken!
Snabbare projektering med parametrisk design
Designprocessen under projekteringen förkortades alltså på ett nästan dramatiskt sätt. Istället för att arkitekten eller inredaren förändrar modellen i Archicad styrs detta av de data som matas in i Rhino och uppdaterar automatiskt modellen via Grasshopper.
Projekteringen förenklas och det kapar tid. Genom att ändra en parameters egenskap, till exempel ett längdmått, ritas simultant en ny design upp automatiskt i modellen.
Därför går det snabbt att ta fram ett antal designförslag, precis som Niklas beskriver i projektet. Och det är den stora poängen med parametrisk design, att få fram kvalitetssäkrade, hållbara lösningar på extremt kort tid för att presentera för beställaren.
- Idag är ledtiden i byggprojekten hårt pressade och det saknas ofta budget för att skapa den gestaltning som hade behövts. Att få ett utlåtande av en extern konsult inom ett expertområde tar tid och sedan förändra designen efter det.
Det är just vad den parametriska designen kan göra. När all data är inmatade i verktyget kontrolleras en mängd uppgifter kring utrymning och brand, antal människor, tillgänglighet, ljusinsläpp med flera. Då avlastas inredaren och arkitekten och tid frigörs som ägnas åt att lösa estetiska utmaningar i projekten.
"Parametrisk design frigör enormt mycket tid."
Arkitektyrket under stark förändring
Frågan är då, vad ska man med all tid som blir över? Niklas lyfter fram att inredare och arkitekter inte kommer att vilja utföra det som upplevs tråkigt när de inser möjligheterna med parametrisk design. En ny arbetsvardag formas som skänker högre grad av tillfredsställelse där mer tid läggs på smarta och kreativa lösningar inom de uppsatta tids- och budgetramarna.
Tekniken är också ett verktyg för att anpassa kontoret efter hur det utvecklas med nya arbetsuppgifter och nya förutsättningar. Inför en förändring av kontorsmiljön med nya arbetsflöden kan detta först utvärderas digitalt för att studera samspelet mellan människa och inredning. Hur påverkas de anställda med flera nya arbetsytor? Eller ett konferensrum till? Genom att lägga in nya parametrar får man fram en ny lösning och kan utvärdera vilken som är den bästa. Ett verktyg för att optimera arbetsflöden i digital miljö och sedan genomföra det i verkligheten.
Föreningen mellan ny teknik och automatiserade arbetssätt förändrar och förnyar arkitektyrket. Paradigmskiftet som Niklas talar om frigör kreativitet och han pekar på helt nya möjligheter för att enklare och snabbare utveckla en hållbar kontorsmiljö som människor vill vara en del av. Arbetet är utfört tillsammans med Axel Nordin forskare på Lunds Universitet.
