Hur byggbranschen förändras - fem trender du bör känna till

Bortom kranar och betong

När de flesta människor tänker på byggbranschen ser de framför sig lyftkranar som sträcker sig mot himlen, arbetare som gjuter betong och det stadiga, fysiska arbetet med att uppföra en byggnad från grunden. Det är en bild av en traditionell och kanske lite trög bransch.

Under ytan sker stora förändringar, drivna av krafter som är mindre synliga men som blir allt starkare.

Digital teknik, skärpta klimatmål och nya finansiella modeller förändrar i grunden hur vi bygger. Det handlar inte om isolerade trender, utan om en grundläggande omvandling där digitalisering och minskade koldioxidutsläpp förstärker varandra.

Allt från projektfinansiering till arbetskraft på byggarbetsplatsen håller på att omformas. Här är fem av de mest överraskande och inflytelserika trenderna som faktiskt driver byggbranschens framtid.

1. Rehabilitering är den verkliga tillväxtmotorn

Nya höghus får uppmärksamhet, men den tysta boomen sker inom renoveringen av befintliga byggnader.

Även om nybyggnationer dominerade den skandinaviska byggmarknaden 2024 och stod för 83 % av all aktivitet, är det tillväxttakten som är den verkliga berättelsen. Renoveringssektorn förväntas växa betydligt snabbare med en beräknad genomsnittlig årlig tillväxttakt på 5,4 % mellan 2025 och 2030.

Det främsta skälet är strängare klimatkrav. I Danmark införs t.ex. ett nytt koldioxidkrav på 7,1 kg CO₂e/m²/år, vilket driver fram stora investeringar i omfattande uppgraderingsprogram för att få äldre byggnader att uppfylla moderna miljöstandarder.

Det förändrar själva synen på rehabilitering. Det handlar inte längre bara om underhåll, utan om strategiskt värdeskapande.

Behovet av att minska utsläppen innebär att den mest innovativa och ekonomiskt betydelsefulla verksamheten nu äger rum i befintliga strukturer snarare än på nya platser.

2. Den största revolutionen sker på en hårddisk

Innan första spaden sätts i marken beräknas och optimeras en byggnads totala miljöpåverkan digitalt.

Eftersom byggbranschen står för cirka 38 % av de globala koldioxidutsläppen 2020 är innovation avgörande för att minska dem.

De stora framstegen sker inte på plats, utan i den digitala designfasen – där Building Information Modelling (BIM) och livscykelanalys (LCA) smälter samman.

I korthet innebär BIM att en detaljerad digital 3D-modell av byggnaden skapas, inklusive alla material och komponenter.

LCA-verktyget använder sedan dessa data för att beräkna byggnadens totala miljöpåverkan under hela dess livscykel, från utvinning och produktion av råmaterial till drift, rivning och återvinning.

Effektivitetsvinsterna är enorma. En studie visade att ett arbetsflöde där BIM-data exporteras direkt till ett LCA-verktyg gjorde det möjligt att generera miljöresultat 91,5 procent snabbare.

Det innebär att arkitekter och ingenjörer nu kan testa materialval och design i realtid och se hur de påverkar koldioxidavtrycket.

Designprocessen går från att handla om estetik och funktion till att också vara miljömässigt ansvarsfull från dag ett.

Utmaningen ligger fortfarande i bättre interaktion mellan programvaror och standardisering av data, men riktningen är tydlig: framtidens hållbara byggnader börjar digitalt.

3. Fabriker löser bemanningskrisen på byggarbetsplatserna

En åldrande arbetsstyrka möts inte med fler arbetare, utan med ett nytt sätt att bygga.

Byggbranschen står inför en demografisk utmaning. I Sverige kommer ungefär 10 % av byggnadsarbetarna att gå i pension fram till 2028.

Samtidigt visar siffror från Danmark att 32 % av rekryteringarna misslyckas, vilket innebär att en tredjedel av tjänsterna inte tillsätts.

Resultatet blir förseningar och högre kostnader.

Branschens svar är inte en rekryteringskampanj, utan ett strategiskt skifte: att flytta byggandet från byggarbetsplatsen till fabriken.

Detta tillvägagångssätt, som kallas Modern Methods of Construction (MMC), bygger på prefabricering och modulärt byggande, där komponenter tillverkas i en kontrollerad miljö och sedan monteras på plats.

Även om traditionella metoder stod för 63 % av marknaden 2024, växer MMC snabbt – med 6,9 % CAGR.

Tillverkarna utvecklas nu för att kunna leverera kompletta lösningar som kombinerar design, logistik och montering till ett helhetskoncept.

Byggbranschen går från att vara ett hantverk till en teknikdriven tillverkningsprocess.

Det handlar inte bara om att bygga snabbare, utan också om att bygga smartare – vilket gör att branschen kan leverera även med färre anställda.

4. Infrastruktur, inte bostäder, kommer att vara den viktigaste drivkraften i framtiden

Bostadsbyggandet dominerar dagens marknad, men stora offentliga projekt kommer att driva tillväxten i framtiden.

Idag står bostadssektorn för 48 % av marknaden (2024), men bakom den siffran ligger ett tydligt skifte.

Framöver kommer infrastruktur att vara tillväxtmotorn, med en förväntad årlig tillväxt på 6,1 % fram till 2030.

Drivkraften är stora offentliga investeringar.

I Sverige byggs den nya järnvägskorridoren Norrbotniabanan och i Norge har cirka 440 miljarder NOK avsatts för järnvägsutbyggnad fram till 2036.

Men syftet har förändrats. Nu handlar det inte bara om kapacitet, utan om resiliens och klimat.

Nya järnvägslinjer planeras för att integrera förnybar energi och fungera som framtida korridorer för koldioxidavskiljning och grön logistik.

På så sätt blir infrastruktur inte bara en transportlösning, utan en strategisk investering i hållbarhet och samhällsnytta.

Det är här den långsiktiga tillväxten för byggbranschen ligger.

5. Privata pengar flödar in - och kräver gröna resultat

Finansieringen av stora projekt skiftar från skattebetalare till globala investerare med strikta miljökrav.

Medan offentliga medel stod för 52 % av investeringarna 2024, växer inflödet av privat kapital snabbare - med 5,1 % CAGR.

Det handlar inte om riskkapital, utan om investeringar från institutionella aktörer som pensionsfonder och statliga investeringsfonder.

De ökar sina andelar i infrastrukturprojekt för att uppfylla sina egna krav på miljö, sociala frågor och styrning (ESG).

Ett tydligt exempel är Norges Bank Investment Management (Oljefonden), som köpte 49 % av aktierna i stora havsbaserade vindkraftsprojekt för cirka 17,4 miljarder norska kronor.

Sådana investeringar förändrar spelreglerna.

Investerarna sätter nu standarden och kräver dokumenterad hållbarhet.

Detta skapar en självförstärkande effekt: investerarna kräver ESG-resultat, vilket gör digitala verktyg som BIM och LCA oumbärliga.

Dessa lösningar är inte längre bara ett myndighetskrav, utan ett finansieringsvillkor.

En ny plan för världen

Allt pekar i samma riktning: Byggbranschen håller på att bli en datadriven och produktionsorienterad bransch där hållbarhet är drivkraften.

Denna förändring är inte frivillig. Den drivs på av strängare regler, ny teknik och kraven från den globala finansvärlden som kräver dokumenterade miljöresultat.

Allt fler byggnader och infrastrukturprojekt designas och optimeras nu digitalt innan första spadtaget tas.

I takt med att den fysiska världen i allt högre grad formas av digitala beslut kvarstår frågan:

Vilka osynliga förändringar kommer vi snart att börja märka i våra städer och stadsdelar?

Källor:

https://www.mordorintelligence.com/industry-reports/scandinavia-construction-market

https://ijsra.net/sites/default/files/IJSRA-2024-1772.pdf