Grönt och hållbart utrymme och inredning - Ruohonjuuri flaggskepsbutik
Författare
Eeva Vierros
Publiceringsdatum
Jul 15, 2022 7:59:11 AM
Ämne
Designbyrån Amerikka har ett multidisciplinärt team på 25 personer som designar arkitektur- och designprojekt samt relaterade utvecklings- och konceptprocesser. Sami Maukonen, VD och arkitekt SAFA på Amerikka, sa på Nordic BIM Groups Inredningsseminarium att alla ovan nämnda aspekter alltid finns på ett eller annat sätt i Amerikkas projekt. Alla citat denna artikel är av Sami Maukonen.
Hållbarhetsutveckling görs redan i stor utsträckning inom nybyggnadsdesign, och det finns olika certifierade designmetoder, hållbara utvecklingsprocesser och koldioxid-redovisning, och dessa är ofta en del av vardagen. Men detta är inte alltid fallet i inrednings- och utrymmesdesign. Det finns ett par anledningar till detta, som att det ofta är ett renoveringsprojekt, det vill säga en befintlig fastighet till vilken rivnings- och cirkulär ekonomifrågor är kopplade. Det finns ofta inte tillräckligt med information tillgänglig om en gammal fastighet, vilket gör det svårt att komma igång. Byggnadsinformationsmodellering (BIM) kan också vara en tröskelfråga i vissa fall.
Ruohonjuuris nya flaggskepsbutik
Inredningens planeringsprocesser bör utvecklas för att bli mer ekologiska. Amerikkas nuvarande hållbarhetsprojekt är Ruohonjuuris nyöppnade flaggskeppsbutik, som har cirka 850 m2 butiks- och kontorsyta.
Butiken Ruohonjuuri har utvecklats som ett stort pilotprojekt på Amerikka, där hållbara utvecklingsprojekt har planerats i mer än ett år med hjälp av ekonomiskt stöd från Business Finland och egna investeringar.
Alldeles i början av designen ville samtliga inblandade, Amerikka, Ruohonjuuri och fastighetsägaren Ylva göra butiksytan så hållbar och grön som möjligt.
Målet var att bedöma och övervaka miljöprestanda för yt- och byggmaterial med beräkningar av koldioxidavtryck på generell nivå. Butiksytan var tvungen att uppfylla minst LEED ID + C v4 Hospitality-Gold-kraven som en del av fastighetens större Grand Hansa-projekt. Dessutom har projektet inventerat ytmaterial av de gamla lokalerna och försökt bevara dem så mycket som möjligt, i linje med butikens utseende.
”I pilotprojektet har Ylvas roll varit att förbättra energieffektiviteten och övervaka utformningen av fasta konstruktioner. Ruohonjuuri har ansvarat för genomförandet av butiken och agerat kund för projektet. Amerikkas roll var att planera och designa butiken och att pilotera hållbarhet genom en byggnadsinformationsmodell.”
I HÅLLBAR UTRYMMESPLANERING ÄR FÖRLÄNGNING AV FÖRNYELSESCYKEL OCH MODULARITET NYCKELN
Att förlänga butikens förnyelsecykel är viktigt för hållbarheten. Butiken är designad för att hålla och anpassa sig till olika händelser och situationer. "Att butiken är hållbar och har lång hållbarhet spelar en central roll och därför har mer än en tredjedel av vår arbetstid lagts på att utveckla butikens verksamhetsmodeller."
En annan viktig faktor som påverkar hållbarheten är modularitet. Genom modularitet kan butiken förnyas i framtiden utan att allt måste göras på en gång. Ruohonjuuri-butiken har utrymmen i olika storlekar och indelningar, och möblerna i butiken är designade för att användas i många olika situationer.
HUVUDRESULTAT AV PILOTPROJEKTET
1. Livscykel
Att förlänga livscykeln har den största inverkan på hållbarheten.
"Med pilotprojektet var den största upptäckten att inverkan utrymmesdesign har på hållbarhet kommer till stor del genom dess livscykel. Högkvalitativa anläggningar påverkar livscykeln, vilket gör att bra och genomtänkt design alltid är bättre i längden och därför också i linje med en hållbar utveckling. I livscykelöversikten är det årliga koldioxidavtrycket relativt högt i början av cykeln och minskar med tiden. Om inget funktionellt hållbart utrymme görs kommer nästa renovering att lyfta koldioxidavtrycket igen. Målet med Ruohonjuuri-butiken är att renovera butiken om tidigast nio år och även då i enlighet med en hållbar utveckling.”
2. Material och möbler
Vikten av ekologiska, koldioxidsnåla, återanvändbara, hållbara och användbara material betonas av livscykeltänkande.
”Det nuvarande fokuset på hållbarhet ligger på material. Enligt vårt pilotprojekt är påverkan av material stor, men i förhållande till livscykeln är den inte riktigt lika betydande som det sägs idag. De individuella materialvalen är verkligen konkreta och det är bra att komma igång, men helheten måste man ha i åtanke från start. Effekten är kumulativ och det är därför effektivt att investera i hållbara materialbibliotek. Vi har uppdaterat vårt materialbibliotek för att säkerställa att produkternas EPD-värden är kända. Så vi använder bästa möjliga material som helhet, utan att kompromissa med visualitet eller funktionalitet."
3. Process och samarbete
Hållbarhet är en helhet. Kunden, leverantören och byggarbetsplatsen ska stödja samma mål.
”Den första förutsättningen för att nå hållbarhet är att målen, åtgärderna och sinnesstämningen är så konsekventa som möjligt för alla parter i projektet. Det hjälper inte om vår plan är att använda återvunnet stål om producenten inte kan leverera det. Vi måste sätta upp realistiska mål för hållbarhet med hela teamet, vilket vi också engagerar oss i. ”
Är BIM ett krav?
Hållbar utrymmesplanering kräver BIM, eftersom det måste vara möjligt att beräkna koldioxidavtrycket genom hela modelleringsprocessen, och inte bara som en efterkalkyl. "Det enda sättet som fungerar för oss är att använda BIM, så att vi kan påverka modellen genom hela designprocessen. Vi använder Archicad och One-Click LCA-mjukvara."
Sami säger att kontoret bör skapa en process som definierar hur byggnadsinformationsmodellering görs, eftersom det inte bara handlar om att underhålla BIM-modellens parametrar. I överenskommet skede av konstruktionen görs en beräkning, enligt vilken lämpliga korrigeringar sedan kan göras i modellen.
”Designfasen är fortfarande ett beräkningsfritt område, men när vi vet att vi gör en hållbar BIM-modell fokuserar vi på effektiv modellering. Det är värt att göra så att planen blir så bra att livscykelförväntningarna uppfylls vid den punkt där designen är slut och koldioxidavtrycket beräknas. Vill vi göra förändringar är det enkelt att göra det i BIM-modellen.”
”Vi har haft goda resultat inom hållbarhetsutveckling och gjort en jämförelse mellan två av våra egna modeller, eftersom ingen annan produkt har hittats att jämföra. Vi har kunnat minska vårt koldioxidavtryck med 15 %. Det viktigaste är att vi nu har benchmarkingdata och har lärt oss i konkreta termer vad som bidrar till att minska vårt koldioxidavtryck.”
I slutet av projektet kommer Amerikka att ta fram en hållbarhetsrapport som listar alla saker där det har varit framgångsrikt och där det inte har gjort det. Det är lätt att dra slutsatser av det om vad som kan göras ännu bättre i nästa projekt.
Vill du veta mer om BIM för retail eller om våra produkter? Välkommen att kontakta oss så berättar vi hur våra produkter kan fungera för just dig!
