En internationell mångsidig arkitekt i en skärgårdsby

Arkitekt SAFA Aaro Söderlund är hemmahörande i Näsby i Åbo skärgård och beskriver sig själv som en "mångsysslare" på skärgårdsvis. Detta återspeglas inte bara i hans mångsidiga projekt, utan också i hans internationella och mångfasetterade karriär.

Aaro tog sin arkitektexamen vid Tekniska högskolan i Helsingfors. Hans val av karriärväg har bland annat påverkats av hans fars exempel. Där studerade han träkemi och mekanik. I början av studierna spelade slumpen en roll för valet av ämnen - eftersom han planerat att göra inträdesproven i historia och biologi, men fullföljde inte proven när han fick reda på att han kunde studera arkitektur.

En villa ritad av Aaro för Åbo skärgård. © Kundens foto

Vid sidan av arkitekturstudierna läste Aaro en lång vetenskaplig kurs på Villa Lante i Rom om byggnadsindustrin i det antika Rom (Prof Steinby, Oxford University). Vid Åbo universitet studerade han internationell projektledning. Vid Helsingfors universitet valde han vuxenutbildning och studerade antikens topografi (klassisk filologi). Vid Aalto-universitetet valde han vuxenutbildning i engelska.

EN MÅNGSIDIG KARRIÄR OCH INTERNATIONELLA INFLUENSER

Efter att ha studerat arkitektur arbetade Aaro på flera arkitektbyråer innan han startade sin egen arkitektbyrå i början av 1990-talet. På CJN Oy var han med och ritade Villmanstrands stadshus och på Kirsti och Egil Nordins Helsingfors Aktiebanks kontraktskontor ritade han bland annat förändringar av bankkontor i Finland. Han arbetade också på Finlands Banks avtalsbyrå (Pekka Ojonen). På akademikerna Reimas och Raili Pietiläs kontor ritade han Finlands ambassad i New Delhi, kyrkan i Lieksan och ålderdomshemmet i Björneborg.

Aaro har också arbetat som lärare vid flera högskolor. Vid Tekniska högskolan och Aalto-universitetet har han framför allt undervisat i arkitekturhistoria och stadsplaneringshistoria, men också t.ex. i jordens miljöhistoria (4,6 miljarder år, på engelska). Vid Helsingfors universitet var ämnet praktisk teologi, i det här fallet kyrkoarkitektur. Vid Åbo universitet undervisade han i stadsplaneringens historia och vid Lapplands universitet i miljöhistoria.

På 1990-talet arbetade Aaro i Mellanöstern som utgrävningsarkitekt vid flera internationella vetenskapliga utgrävningar och dokumenterade resultaten i flera TV-dokumentärer samt som kulturhistorisk expert i Egypten (Geographical Information System Project for the Administration of Antiquities / UM, Pöyry).

Han har föreläst vid Islamic University of Damascus, Amman, Kairo, Gaza Islamic University i Palestina och Bar Ila University i Israel, samt i Atlanta (USA), Bryssel, Cork (Irland), Warwick University i England och London, där han talade vid både Royal Society och British Academy om en 4D-visualiseringsapplikation (4D-QTVR) som utvecklats av hans kontor.

Aaros intresse för historia återspeglas också i det faktum att han som vetenskapsjournalist (STTL) har arbetat som expert, redaktör eller producent för Radio YLE 1:s vetenskapsprogram på ett par hundra kulturhistoriska radioprogram från Mellanöstern, Ryssland, Europa, Skandinavien och Finland. Många av dessa program kan fortfarande lyssnas på i Yles Levande arkiv. Programserien i 30 delar "Vid de europeiska kulturernas rötter i Mindre Asien", som producerades tillsammans med den finske historiedocenten Jorma Kallenaut, vann 2004 KOURA-priset som det enda prisbelönta vetenskapsprogrammet i Finland (radio + TV / YLE + MTV). Man kan alltså hävda att det var det bästa vetenskapsprogrammet i Finland.

Utöver dessa varierande uppgifter har Aaro hållit föredrag om folkarkitektur vid Chiba University i Japan, ICOMOS World Conference i Mexiko, NTNU University i Trondheim och Finland House i St Petersburg, Ryssland.

TIANJIN FLYTANDE EKOSTAD

När man frågar Aaro vilka de största utmaningarna har varit i hans projekt är svaret inte precis vad man förväntar sig av en finsk arkitekt.

Att lösa de utmanande byggförhållandena på den nordkinesiska slätten är en av dem. "Grundvattnet i norra Kina har pumpats upp mer än 100 meter under det normala och som ett resultat av detta kryper den torkade landmassan under havsnivån. Det grundvatten som finns kvar har förgiftats av föroreningar från bosättningar och industrier. Flodmynningsslätten, som bara höjer sig några meter över havsytan, sträcker sig grunt tiotals kilometer från kustlinjen. Huang He-flodens kanter har dämts upp och när denna konstgjorda kanal har fyllts med silt har floden höjt sig över sin omgivning. När floden sedan ibland bryter sig loss och söker sig till nya bredder uppstår enorma översvämningar med stor förödelse som följd. Resultatet blev att Pekings centrum låg precis under vatten."

"Giftiga sandstormar från Kobi-öknen driver damm överallt, även synligt i inomhusluften i byggnader. Jordbävningarna i lösmassorna är fruktansvärda, som världens mest förödande jordbävning i Tangshan 1976 - som kan ha dödat mer än 600 000 människor. Även mindre jordbävningar kan orsaka tsunamis som sveper djupt in i landet. Det finns gott om stora utmaningar framöver", fortsätter Aaro.

Ekostaden Tianjin, Åbos tvillingstad, har utsetts till kustområde, men Aaro tänkte sig en egen show som skulle flyta framför den i Bohai Bay - säker från jordbävningar, tsunamis och sättningar. Han presenterade sin design i Kina under 2009. En utställningsmonter på Tianjin Eco-City Fair byggdes upp i samarbete med Åbo yrkeshögskola. Därefter ändrades Kinas lagar om markanvändning och byggande så att de även omfattar förvaltning och byggande av marina områden (Tianjin Floating Eco-City FEC © ASOY 2009).

Tianjin Floating Eco-City, ett litet landområde. © Aaro Söderlund Oy

"När världens största kryssningsfartyg Allure of The Seas och Oasis of The Seas var på väg att lämna Åbovarvet och det inte fanns några nya beställningar, etablerades Finnish Maritime Industry Office i Åbo och tog över projektet. Jag besökte därför Tianjin vid ett par tillfällen tillsammans med ledningen för Åbo stad. Ett återbesök gjordes i Åbo, där den dåvarande borgmästaren Aleksi Randell visade mig ett gigantiskt fartyg som var på väg att lämna hamnen och förklarade att "det här är den typ av flytande ekobyar som vi skapar här". Både varvet och redaren hade gett sitt tillstånd att använda detaljer från deras superyachter i våra flytande kvarter", fortsätter Aaro.

"När singaporianerna fick nys om vår radikala utställningsmonter och vårt TV-framträdande i Tianjin bjöd de in oss på besök - med en veckas varsel. Vi åkte iväg tillsammans med Megumi Hayashi från Turku Region Development Centre och Ari Nousiainen, chef för Turku Maritime Industry Unit. Även om utgångspunkten i Singapore är helt annorlunda var de mycket intresserade av de möjligheter som lösningen erbjöd dem", säger Aaro och förklarar hur hans plan påverkades.

Ett litet testbyggt hotell i Singapore från skisserna av ekostaden © Aaro Söderlund Oy

Aaro hade också en idé om en flytande ekostad för Singapore och presenterade den i Singapore 2011 (Singapore Floating Eco-City FEC © ASOY 2011). Detta ledde till ett återbesök i Finland, bland annat till Aalto-universitetets fartygslaboratorium, under ledning av dekanus vid NUS University. Flytande ekostäder var av intresse för andra länder, och Aaro besökte därför också Inner Mogolia University (IMU) i Hohhot i Kina för att berätta om dem.

Projekt i hemlandet

Idag designar Aaro och hans assistenter främst timmerhus, där han föredrar självförsörjande system som vind-, sol- och geotermiska system, samt eldstäder. Förutom Archicad 29 använder de Cetopo, Twinmotion, Graphic Converter, Pages och Adobe Acrobat i sitt dagliga arbete.

Aaro är intresserad av projekt som "är långt ifrån bara tråkigt byggande. De som är starkt genomsyrade av kultur, de som har ett intellektuellt innehåll, som kommunicerar och som är tydligt medvetna om sig själva och sin omgivning." I sina projekt försöker Aaro få in så mycket rymd och ljus som möjligt i byggnaderna. Detta har fått beröm från hans kunder.

De stora fönstren ger mycket ljus till villans vardagsrum. © Foto av kunden

Villans ljusa vardagsrum. © Kundens foto

Aaros sätt att se på arkitektur är inspirerat av universell klassisk arkitektur och dess underliggande helhetssyn. Han anser att "det moderna tänkandet går i motsatt riktning, det utgår från det specifika, till exempel utmärkande funktioner och skräddarsydda lösningar för dem - som inte riktigt står emot livets omvälvningar."

Aaros förhållningssätt till arkitektur har också påverkats av strukturalismen, som betonar den stora självständigheten hos livets olika organisationsnivåer: "Tegelstenar är likadana, men det är inte byggnaderna som är gjorda av dem, för att inte tala om städerna som består av dem."

På frågan om vilka byggnader eller projekt som inspirerar honom säger Aaro att hans smak är gammaldags. Han har bland annat inspirerats av annexen till Sakkara-pyramiden, Frank Lloyd Wright, Eero Saarinen, Alvar Aalto, Pier Luigi Nervi och Antonio Gaudi.

SKÄRGÅRDSVILLA

Aaros favoritprojekt är atriumvillan. "Den här övillan ritades ursprungligen för en annan kund i Houtskar. Värden var från Rom och värdinnan från Ingermanland. Båda har en traditionell stugkultur. Därav byggnadens karaktär. Men vår kund blev skrämd av detaljplanen för granntomten: skulle det någonsin byggas en hamn med en fyr intill? Planen släpptes fri, och när nästa kund behövde en byggnad med samma planlösning fick jag genast en idé om hur den skulle se ut", berättar Aaro om villan.

Innergården till ö-villan designades och byggdes av Havupiha. © Kundens foto

"Byggnaden ritades ursprungligen i timmer och ingick i Honkarakenteens modellritningar under namnet Viuhka. Men eftersom den ansvarige förmannen var oerfaren som timmerbyggare utfördes byggnaden som en timmerkonstruktion. Med sin utsikt över innergården efterliknar den en liten medeltida stad. Utsikten öppnas upp vid varje steg. Lösningen återspeglar också Alvar Aaltos solfjäderformade lösningar", säger Aaro.

Ö-villans totala golvyta är 150 ^m2, men i praktiken är utrymmet ca 400^m2, eftersom innergården, som är i samma höjd som interiören (-20 mm) på sommaren, är den mest använda delen av komplexet. "Den har sin egen grill för fiskfångst. Gården gränsar till två 25 kvm stora "gästrum" och ett glasrum, som är en ofattbar energislukare från vårvintern och framåt. Vid soligt väder värms det upp och kan hålla dig varm fram till senhösten. Huvuddelen av byggnaden har ett stort sovrum, mittemot matsalen och mellan dem ett rymligt kök-vardagsrum. Det här är det projekt som har gett mig bäst feedback från kunderna."

De röda pelarna ger villan en touch av färg och orientalism. © Kundens foto

Villans röda pelare ger den en orientalisk känsla och glasgolvet på byggnadens innergård är enligt Aaro hämtat från ett diskotek i New York, med fiskar, piratskatter och skelett under glaset. I skärgården kan man genom glaset se "barfotaberg", eller silikaberget, som byggnaden är byggd på. Specialbehandling håller glaset torrt och halkfritt".

Glasgolvet på villans innergård. © Kundfoto

Gården avgränsas av ett glashus och två flygelbyggnader, som är ett 25 kvm stort gästhus med egen entré och badrum.

© Foto av uppdragsgivaren

INNOVATIV DESIGN OCH INNOVATIVA MATERIAL

Förutom småhus har Aaro också ritat andra projekt, t.ex. stadsdelar i Villmanstrand (Pikisaari, Rapasaari) eller industrihallar och kontorsbyggnader i Åbo och Raisio.

År 2016 deltog Aaro i tävlingen Turku Logomo bridge för att utforma en gångbro över bangården vid Åbo huvudjärnvägsstation. Teamets förslag hade en djärv och unik exteriör, som av juryn beskrevs som "ett självständigt och originellt konstverk". Teamet leddes av WSP-Finland och bestod av Aaro och hans kontor samt designern Stefan Lindforss.

En framträdande idé i Aaros förslag var en gångtunnel genom Puolalanmäki, som skulle förbinda järnvägsstationen och affärs- och kulturcentret Logomo med Åbo torg och den mest livliga stadskärnan. Förslaget var funktionellt och tog full hänsyn till de olika användargrupperna. Tävlingsförslaget fick mycket beröm och kom på andra plats.

Logomo-brons tävlingsförslag. © WSP-Finlands tävlingsteam

Innovativa lösningar står också på spel i det broalternativ som Aaro har utformat för att ersätta färjeförbindelsen Parainen - Nauvo i Åbo skärgård. "Brovisionen" är en trepyloners asymmetrisk snedkurvebro med en längd på cirka 1,6 km, som beräknades kosta cirka 180 miljoner euro. Konceptet har inte förverkligats, men färjesträckan har fått nya, effektivare vägplattformar. Brons designfilosofi återspeglas i den nya asymmetriska skevbron med två pyloner vid Kirjalansalmi i Pargas (2025), designad av WSP-Finland.

Siltavision konceptplan. © Aaro Söderlund Oy

När Aaro talar om innovativa projekt kommer han att tänka på många olika saker. Ett av hans designprojekt var en flytande badort i Nauvoo - så det finns ingen ände på innovativa idéer.