Från manuellt till maskinläsbart: Så slutar du slösa skattepengar på fel som aldrig behövde hända

Tolv procent. Så stor andel av den totala projektkostnaden går till omarbetning i traditionella byggprocesser, enligt en systematisk studie av Das et al. (2025). I ett kommunalt skolprojekt på 200 miljoner kronor innebär det 24 miljoner kronor i ren förlust. Inte på grund av oförutsedda händelser, utan på grund av fel som kunde ha fångats i en dator innan någon ens lyfte en skyffel.

Det är ingen abstrakt siffra. Det är pengar som kunde ha gått till lärare, ventilation eller underhåll.

Problemet är inte tekniskt, det är organisatoriskt

De flesta kommunala byggprocesser lider av samma grundproblem: information skapas i ett format, tolkas i ett annat, och förs vidare i ett tredje. Kravställningar skickas som PDF-dokument. Arealberäkningar görs manuellt i 2D. Modeller levereras utan att någon verifierat att datan faktiskt stämmer.

Konceptet "den gyllene tråden" beskriver en obruten informationskedja från projektering genom byggnation in i förvaltning. I teorin självklart. I praktiken brister tråden nästan alltid vid överlämningen, och felen som uppstår lever kvar i förvaltningssystemen i 40 till 60 år.

Statsbygg i Norge har krävt BIM i samtliga projekt sedan 2011 och visat att det fungerar. Frågan är alltså inte om det går, utan varför så många svenska kommuner fortfarande förlitar sig på processer som bevisligen kostar mer, tar längre tid och producerar sämre data.

Siffrorna som borde avsluta diskussionen

Das et al. (2025) sammanställde fallstudier av BIM-implementeringar och fann i genomsnitt 20 procent kortare projektledtider och 15 procent lägre byggkostnader. Designfel minskade med 30 procent. Ändringsförfrågningar minskade med 25 procent.

Men den viktigaste siffran är den här: varje krona investerad i tidig modellkontroll sparar 8 till 10 gånger beloppet under byggskedet. Haskell-studien visade det konkret, en investering på 200 000 USD som genererade 2,5 miljoner USD i besparingar genom undvikta produktionsstopp och rivning.

Det är inte "nice to have." Det är grundläggande riskhantering av offentliga medel.

Maskinläsbar kravställning: Slut på subjektiva tolkningar

En stor del av problemet sitter i hur krav kommuniceras. Traditionella Excel-listor och PDF-dokument är skrivna för människor, inte maskiner. Varje granskning bygger på manuell tolkning, och manuell tolkning innebär subjektivitet, inkonsekvens och risk.

Information Delivery Specification (IDS) är en buildingSMART-standard som ändrar spelplanen. IDS omvandlar projektkrav till maskinläsbara regler som valideras automatiskt mot BIM-modellen. Rätt objekttyp, rätt brandklassning, rätt klassificering enligt nationella standarder. Allt kontrolleras innan data passerar till nästa fas. Ingen mänsklig tolkning behövs.

Tänk på det som "Data Commissioning": data testas med samma noggrannhet som tekniska installationer. Det eliminerar godtycke och säkrar kvaliteten på den information som ska bära förvaltningen i decennier framåt.

Förvaltning: Där pengarna faktiskt tjänas

Projekterings- och byggfasen utgör kanske fem till tio procent av en byggnads livscykel. Det är under de resterande decennierna investeringen ger störst avkastning.

Automatiserad arealberäkning enligt SS 21054:2021 ger exakta underlag för BTA, BRA och NTA. Det påverkar direkt vad kommunen betalar för renhållning, vad den tar ut i hyra, och hur energiförbrukningen beräknas. Fel i grunden fortplantas genom hela förvaltningskedjan. Rätt data vid källan ger rätt ekonomi, år efter år.

Och genom att kräva openBIM och IFC4 behåller kommunen äganderätten till sin data oavsett framtida mjukvarubyten. Det är inte en teknisk detalj, det är digital suveränitet över samhällskritisk infrastruktur.

Vad gör du nu?

Tre saker.

• Definiera vad datan ska användas till. Vilken information behöver förvaltningen? Vilka system ska datan flöda in i? Utan tydliga svar blir BIM-kravet ett tomt skal.

   

• Implementera maskinläsbar kravställning. IDS gör det möjligt att automatisera kontroll av leveranser. Manuell granskning skalar inte, och den är inte objektiv.

• Sluta isolera kompetensen. När den enda BIM-kunniga personen lämnar organisationen faller hela den digitala infrastrukturen. Investera i bredd.

Se hur det fungerar, på riktigt

Exakt hur man fångar felaktiga arealer, saknade egenskaper och överlappande geometrier innan de kostar pengar visar vi i vårt kommande webinar om arealkvalitetssäkring i Solibri. Du får se hela arbetsflödet, från import och klassificering till automatiserad kontroll och felrapportering, applicerat på en offentlig modell.

Relevant om du arbetar med fastighetsförvaltning, BIM-samordning eller informationshantering i kommunala projekt.

→ Anmäl dig till webinaret här

Källor

1.    Das, M. et al. (2025). "The impact of BIM on project time and cost: insights from case studies." ResearchGate

2.    Statsbyggs BIM-manual och krav (SIMBA). Global BIM

3.    Standard Norge. "Gevinstrealisering med BIM, barrierer og muligheter." Standard.no

4.    Solibri. "Everything you need to know about IDS." Solibri.com