From street to streetscape: Så forvandlar digitala verktyg avfall till smart infrastruktur

Trafikens brus är vardagsljudet i ett modernt samhälle. Men det visuella landskapet längs våra vägar är ofta… rätt monotont. Kilometervis med grå, likformiga bullerskärmar som gör sitt jobb, men sällan mer än så.

Den här uniformiteten är egentligen ett symptom på något större: bygg- och infrastruktursektorns linjära logik. Ta ut råvara, tillverka nytt, bygg och släng det som blir över. I Sverige står bygg- och fastighetssektorn för drygt en femtedel av landets växthusgasutsläpp sett ur ett livscykelperspektiv, vilket gör varje förbättring i materialval och process extra viktig. 

Men tänk om bullerskärmen kunde bli motsatsen till linjär? Tänk om restmaterial inte var “skräp”, utan ett designbibliotek?

Det är precis vad konceptet “Skräp på väg – in i förändringen” vill bevisa. Idén belönades som vinnare i InfraAwards 2023 och drivs som ett innovationsprojekt som ägs av Swisspearl. Nordic BIM Group är partner i projektet och stöttar Swisspearl genom att bidra med digitala arbetssätt och verktyg som kopplar ihop design, materialtillgång och klimatdata.  

Idén bygger på ett enkelt men kraftfullt skifte, använd överblivna fibercementskivor, både spill och räddat rivningsmaterial, för att skapa bullerskärmar som både fungerar tekniskt och kan bli arkitektoniskt intressanta.

Den stora skillnaden jämfört med många “cirkulära ambitioner” är att det här inte stannar vid en idé. Det är en konkret digital arbetsprocess. Den drivs av två verktyg som kopplar ihop design, tillgång och klimatdata:

Smart Facade Tool (i Archicad) för designvisualisering och materialstyrd formgivning, och Anavitor LCA för klimatberäkningar som följer med beslutet hela vägen.

En ny metafor för cirkulär design: det digitala skafferiet

Det bästa sättet att förstå arbetssättet är att tänka på det som en personlig matbutiksapp:

• I stället för att köpa nya ingredienser (linjär design)
• …börjar processen med att öppna det digitala skafferiet (materialdatabas)
• …för att se vilka ingredienser som redan finns i perfekt skick (spillskivor)
• …och appen föreslår rätter du kan laga med dem (designförslag)
• …samt visar hur mycket matavfall och utsläpp du sparar (Anavitor LCA)

Skillnaden är att resultatet inte blir en middag – utan en vacker, funktionell, klimatoptimerad bullerskärm.

Steg för steg: så blir processen mer effektiv och datadriven

1. DESIGNEN BÖRJAR I VERKELIGHETEN – INTE I STANDARDMÅTT

Cirkulära material kommer med variation: olika format, olika mängder, olika “personlighet”. Smart Facade Tool är under vidareutveckling i projektet för att kunna hantera just detta och låta arkitekten komponera mönster av de format som faktiskt finns. Variation blir en estetisk resurs istället för ett problem. 

2. VISUALISERING I 3D GÖR BESLUT BYGGBARA TIDLIGARE 

När indelningar, skarvar, möten och format syns direkt i modellmiljön blir det enklare att fatta beslut som håller hela vägen: från gestaltning till montageprincip. Det ger en snabbare väg från idé till byggbar lösning, särskilt när materialet inte är “perfekt likadant”.

3. KLIMATDATA FÖLJER MED VARJE DRAG I DESIGNEN

Här blir kopplingen till Anavitor LCA avgörande: klimatpåverkan (och besparingar) kan räknas fram utifrån de val som faktiskt görs i designen, inte i efterhand som en separat övning. Målet är en datadriven och verifierbar metod för att kvantifiera miljövinster när man arbetar med spillmaterial. 

4. LOGISTIK OCH TILLGÅNG BLIR DEL AV FORMGIVNINGEN

När materialdata och inventering kopplas in i processen blir logistiken inte en sen “överraskning”, utan ett designvillkor. Det är här digitaliseringen gör cirkularitet praktisk: rätt material, i rätt tid, i rätt projekt, utan att det bygger på magkänsla.

Arkitektens roll växer: från formgivare till nav i cirkulära flöden

När design, materialflöden och klimatdata möts i samma process förändras också arkitektens roll. Inte bara “rita en lösning”, utan orkestrera ett system som tar vara på värde som annars försvinner.

Det är en riktning som också lyfts nationellt. Boverket utsåg i oktober 2025 Lennart Andersson till ny riksarkitekt.  I intervjuer och branschtexter kopplas rollen bland annat till att driva frågor som återbruk och cirkularitet i den byggda miljön. 

“Just nu tror jag det är viktigt att bygga kunskap och utveckla arbetsmetoder kring hur vi kan gå mer från ett linjärt byggande till ett cirkulärt byggande med betydande inslag av återbruk. Arkitekten kan ta initiativ och hittar en roll där såväl frågorna om gestaltning som materialåtervinning tas om hand.”

Det ekonomiska argumentet: linjär ineffektivitet är dyr

Cirkularitet handlar inte bara om klimat, utan också om slöseri. Boverkets byggskaderapport har uppskattat att fel, brister och skador i byggbranschen kostar drygt 100 miljarder kronor årligen. Det är pengar som bokstavligen rinner ut ur processen när material, tid och beslut inte hänger ihop.

En mer datadriven arbetsprocess gör att val kan verifieras tidigt, och att material tas tillvara istället för att kasseras. Det är därför lika mycket ett effektiviseringsprojekt som ett hållbarhetsprojekt.

Det här händer nu

Projektet ägs av Swisspearl och är i full gång. Ambitionen är att ha en första BIM-prototyp på plats före årsskiftet 2026. Det viktiga är inte bara prototypen i sig, utan vad den representerar. En ny standard där infrastruktur kan designas för flera livscykler, inte för deponi.

Vill du se arbetsflödet i praktiken?

Vi bjuder in till webinar tillsammans med Swisspearl där vi visar hur Smart Facade Tool och Anavitor LCA skapar ett konkret digitalt flöde från materialtillgång till design och klimatberäkning.

Säkra din plats!