Grönt och hållbart utrymme och inredning: Ruohonjuuri flaggskepsbutik

Ruohonjuuris nya flaggskeppsbutik

Hållbarhetsutveckling görs redan i stor utsträckning inom nybyggnadsdesign, och det finns olika certifierade designmetoder, hållbara utvecklingsprocesser och koldioxid-redovisning, och dessa är ofta en del av vardagen. Men detta är inte alltid fallet i inrednings- och utrymmesdesign. Det finns ett par anledningar till detta, som att det ofta är ett renoveringsprojekt, det vill säga en befintlig fastighet till vilken rivnings- och cirkulär ekonomifrågor är kopplade. Det finns ofta inte tillräckligt med information tillgänglig om en gammal fastighet, vilket gör det svårt att komma igång. Byggnadsinformationsmodellering (BIM) kan också vara en tröskelfråga i vissa fall.

Processerna för inredningsplanering bör utformas så att de blir mer miljövänliga. För närvarande är Amerikkas aktuella hållbarhetsprojekt den nyöppnade Ruohonjuuri-flaggskeppsbutiken, som har cirka 850 m² butiks- och kontorsyta.

Ruohonjuuri-butiken har utvecklats som ett stort pilotprojekt hos Amerikka, där hållbarhetsprojekt har planerats i över ett år med ekonomiskt stöd från Business Finland och egna investeringar.

Ruohonjuuri återvänder till sina rötter i Helsingfors centrum med sin nya flaggskeppsbutik. Här görs inga kompromisser när det gäller design och hållbarhet i en iögonfallande och funktionell butiksmiljö. © Design Agency Amerikka

Redan i början av designprocessen var Amerikka, Ruohonjuuri och fastighetsägaren Ylva eniga om att butikslokalen skulle utformas så hållbart och miljövänligt som möjligt.

Målet var att utvärdera och övervaka miljöprestandan hos yt- och byggmaterial med hjälp av övergripande beräkningar av koldioxidavtrycket. Butikslokalen måste uppfylla minst kraven enligt LEED ID + C v4 Hospitality-Gold som en del av fastighetens större Grand Hansa-projekt. Dessutom har man i projektet inventerat ytmaterialen i de gamla lokalerna och försökt bevara dem så mycket som möjligt, i linje med butikens utseende.  

”I pilotprojektet har Ylvas roll varit att förbättra energieffektiviteten och övervaka utformningen av fasta konstruktioner. Ruohonjuuri har ansvarat för genomförandet av butiken och har agerat som kund i projektet. Amerikkas roll var att planera och utforma butiken samt att testa hållbarhetsaspekterna med hjälp av en byggnadsinformationsmodell.”

Inom hållbar rumsplanering är en förlängning av förnyelsecykeln och modularitet avgörande

Att förlänga butikens förnyelsecykel är viktigt för hållbarheten. Butiken är utformad för att hålla länge och anpassas till olika händelser och situationer. ”Det faktum att butiken är hållbar och har lång livslängd spelar verkligen en stor roll, och därför har mer än en tredjedel av vår arbetstid ägnats åt att utveckla butikens driftsmodeller.”

En annan viktig faktor som påverkar hållbarheten är modulariteten. Tack vare modulariteten kan butiken förnyas i framtiden utan att allt behöver göras på en gång. Ruohonjuuri-butiken har utrymmen i olika storlekar och med olika indelningar, och butikens möbler är utformade för att kunna användas i många olika situationer.

Pilotprojektets viktigaste resultat

1. Livscykel

Att förlänga livscykeln har störst inverkan på hållbarheten.

”Den viktigaste slutsatsen från pilotprojektet var att utrymmesdesignens inverkan på hållbarheten till stor del beror på dess livscykel. Anläggningar av hög kvalitet påverkar livscykeln, vilket innebär att god design i princip alltid är mer långsiktig och därmed också ligger i linje med hållbar utveckling. I livscykelanalysen är det årliga koldioxidavtrycket relativt högt i början av livscykeln och minskar därefter med tiden. Om man inte skapar en funktionellt hållbar lokal kommer nästa renovering att höja koldioxidavtrycket igen. Målet för Ruohonjuuri-butiken är att renovera butiken tidigast om nio år, och även då i enlighet med hållbar utveckling.”

2. Material och möbler

Vikten av ekologiska, koldioxidsnåla, återanvändbara, hållbara och användbara material framhävs genom livscykeltänkandet.

”Det nuvarande fokuset på hållbarhet ligger på material. Enligt vårt pilotprojekt är materialens påverkan stor, men sett till hela livscykeln är den inte riktigt så betydande som den vikt man lägger vid den idag. De enskilda materialvalen är verkligen konkreta och det är bra att komma igång, men man måste ha helhetsbilden i åtanke. Effekten är kumulativ och det är därför effektivt att satsa på hållbara materialbibliotek. Vi har uppdaterat vårt materialbibliotek för att säkerställa att produkternas EPD-värden är kända. På så sätt använder vi de bästa möjliga materialen som helhet, utan att kompromissa med utseende eller funktionalitet.”

3. Process och samarbete

Hållbarhet är en helhet. Kunden, leverantören och byggarbetsplatsen måste sträva mot samma mål.

”Den första förutsättningen för att uppnå hållbarhet är att målen, åtgärderna och inställningen är så enhetliga som möjligt för alla parter som är involverade i projektet. Det hjälper inte om vi planerar att använda återvunnet stål om tillverkaren inte kan leverera det. Vi måste tillsammans med hela teamet sätta upp realistiska hållbarhetsmål som vi också förbinder oss att uppfylla.”

Är BIM ett krav?

Hållbar lokalplanering kräver byggnadsinformationsmodellering, eftersom det måste gå att beräkna koldioxidavtrycket under hela modelleringsprocessen, och inte bara i efterhand. ”Det enda sättet som fungerar för oss är att använda byggnadsinformationsmodellering, så att vi kan påverka modellen under hela designprocessen. Vi använder Archicad och programvaran One-Click LCA.” 

Interiören i Ruohonjuuris flaggskeppsbutik. © Amerikka

Sami menar att kontoret bör ta fram en process som fastställer hur byggnadsinformationsmodellering ska genomföras, eftersom det inte bara handlar om att underhålla parametrarna i byggnadsinformationsmodellen. I det överenskomna skedet av projekteringen görs en beräkning, utifrån vilken lämpliga korrigeringar sedan kan göras i modellen.

”Projekteringsfasen är fortfarande ett beräkningsfritt område, men när vi vet att vi skapar en hållbar byggnadsinformationsmodell fokuserar vi på effektiv modellering. Det är värt att göra så att planen blir så bra att förväntningarna på livscykeln uppfylls när projekteringen är klar och koldioxidavtrycket beräknas. Om vi vill ändra något efter det är det enkelt och möjligt i byggnadsinformationsmodellen.”

”Vi har uppnått goda resultat inom hållbarhetsutvecklingen och gjort en jämförelse mellan två av våra egna modeller, eftersom det inte finns något annat att jämföra med. Vi har kunnat minska vårt koldioxidavtryck med 15 %. Framför allt har vi nu jämförelsedata och har konkret lärt oss vad som bidrar till att minska vårt koldioxidavtryck.”

I slutet av projektet kommer Amerikka att ta fram en hållbarhetsrapport som listar alla de områden där man har lyckats och där man inte har lyckats. Det är enkelt att dra slutsatser från den om vad som kan göras ännu bättre i nästa projekt.