Arkitekten Anne Kaivo-oja från Seinäjoki har specialiserat sig på att utforma daghem, men har även varit involverad i andra projekt. Hon har ett människocentrerat och humant förhållningssätt till arkitektur, vilket uppskattas mycket av hennes samarbetspartners. I sitt arbete som arkitekt samarbetar hon också med andra arkitektkontor.
Anne Kaivo-oja fick upp ögonen för arkitektyrket under ett sabbatsår efter gymnasiet, då hon tillsammans med en karriärvägledare kartlade sina styrkor och intressen. Samtalen visade på konstnärlighet och kreativitet, men också att praktiska och konkreta yrken skulle passa henne. När arkitektur dök upp som ett alternativ bestämde hon sig för att studera ämnet vid University of Oulu.
Till en början visste Kaivo-oja inte mycket om arkitektur och var osäker på om det verkligen skulle passa henne, men hon har aldrig ångrat sitt beslut: "Jag kände inga arkitekter sedan tidigare, så allt var nytt och det var mycket att ta in. I slutändan visade sig arkitektur vara mer intressant än jag hade kunnat föreställa mig".
Redan under studietiden arbetade Kaivo-oja på en arkitektbyrå i Seinäjoki. Efter examen från Uleåborgs universitet valde hon att flytta tillbaka till Seinäjoki med sin man och lilla dotter för att komma närmare familjen. Efter ett års arbetslivserfarenhet och ytterligare en föräldraledighet började hon arbeta på Lassila Hirvilammi Architects.
På samma kontor träffade hon Teemu Hirvilammi, som kom att bli en viktig person och mentor i hennes karriär. De arbetar fortfarande nära tillsammans.
Kaivo-oja trivdes bra på Lassila Hirvilammi, som 2014 bytte namn till OOPEAA – Office for Peripheral Architecture Oy. Hon arbetade där i sammanlagt sju år, men insåg så småningom att hon behövde en förändring. Efter en lång period av eftertanke blev hon entreprenör och grundade sitt eget kontor, Kaivo-oja Architecture Office, år 2018. Sedan dess har hon arbetat med både egna projekt och samarbetsprojekt med andra byråer.
Som enmansbyrå genomför Kaivo-oja ett antal mindre projekt, till exempel referensdesign för kvarter, inredning och småhus. Utöver de egna projekten arbetar hon som frilansande arkitekt för större byråer, med olika typer av uppdrag och i olika faser av projekten – exempelvis som kontorsarkitekt eller i en assisterande roll. "Det här är en bra lösning för större byråer, eftersom de inte behöver anställa nya personer i all hast, utan kan vara flexibla i en överenskommen omfattning. För Anttinen Oiva Architects var jag till exempel en del av designteamet för den sista fasen av Wood City-området". Kaivo-oja lyfter fram några av fördelarna med att vara frilansande arkitekt.
Under sina sju år som egenföretagare har Anne Kaivo-oja byggt upp ett nätverk av intressanta designers, arkitekter, landskapsarkitekter och civilingenjörer som hon gärna samarbetar med i olika projekt.
"Varje projekt har lärt mig något nytt, och det har också varit intressant att se och lära sig om kulturerna och arbetssätten på de olika kontoren. Jag tror att det bästa sättet att uppnå de bästa lösningarna är att arbeta tillsammans och ta tillvara olika människors kompetens och styrkor i projekten".
Hon har fått beröm från sina affärspartners: "Anne är mycket duktig på sitt jobb, utan att göra någon stor sak av det. I stället gör hon sitt arbete grundligt, hjälper yngre arkitekter i projekt, bryr sig och engagerar sig. Ändå blir resultatet alltid av hög kvalitet och i takt med tiden". Det säger en hel del om varför samarbetet med Kaivo-oja fungerar så bra.
Anne Kaivo-oja har ritat uppskattningsvis åtta daghem under sin karriär. "Det är något fantastiskt med att fördjupa sig i barnens värld och att rita byggnader som på ett eller annat sätt påverkar allas vår vardag. Det ligger mig varmt om hjärtat att bygga gemenskap och att föra in god arkitektur i barnens och personalens vardag. Det har varit fantastiskt att arbeta med förskolepersonalen och diskutera hur man kan lösa vardagliga utmaningar och stärka deras viktiga arbete", sammanfattar Kaivo-oja.
Anne Kaivo-oja
Förutom daghem tycker Anne Kaivo-oja också om att rita offentliga byggnader, eftersom hon anser att god arkitektur tillhör alla. Hon uppskattar möjligheten att använda arkitekturen för att påverka människors vardag.
"Det skulle till exempel vara fantastiskt att få utforma högkvalitativa bostäder för äldre. Det är verkligen utmanande projekt, eftersom de ofta har begränsad budget och många regler. Samtidigt är de mycket intressanta, eftersom arkitekturen kan tillföra kvalitet till livets mer utmanande skeden" säger Kaivo-oja om attraktionskraften hos offentliga byggnader.
Ett av Anne Kaivo-ojas favoritprojekt är kulturcentret Kalevan Navetta i Seinäjoki. Det var det första projektet hon arbetade med som oberoende entreprenör via sin egen arkitektbyrå och det har därför en särskild plats i hennes hjärta som ett minnesvärt och fantastiskt uppdrag. I projektet arbetade Kaivo-oja som underkonsult i rollen som designarkitekt för Arkkitehtitoimisto Hirvilammi Oy.
Byggnaden är en tegellada som uppfördes i Seinäjoki i slutet av 1800-talet, men som aldrig togs i bruk som ladugård eftersom den aldrig färdigställdes – ägaren gick i konkurs. Sedan dess har byggnaden haft flera olika ägare, byggts ut och använts som fabrik, militärdepå och tidvis stått tom.
© Anne Kaivo-oja
"På grund av ladans brokiga historia har den byggts i flera olika faser. Den hade en lite industriell och skrämmande känsla, men samtidigt en rustik och underbar atmosfär" förklarar Kaivo-oja när hon beskriver byggnadens karaktär.
© Anne Kaivo-oja
Efter att fastighetsinvesteraren Petri Pihlajaniemi köpte ladan år 2018, inledde han förhandlingar med Seinäjoki Art Centre om att bli långsiktig hyresgäst i byggnaden. Detta möjliggjorde utvecklingen av byggnaden till ett kulturcentrum och Anne Kaivo-oja tillsammans med Teemu Hirvilammi kunde planera renoveringen och omvandlingen. Tillsammans med användarna började de utforma konceptet.
Kaivo-oja och hennes partner besökte ladan varje vecka. De lärde känna den gamla byggnaden, dess karaktär och de framtida användarna. Att bevara och förstärka ladans atmosfär och unika karaktär var en central uppgift och målsättning.
© Anne Kaivo-oja
"Det var ett fantastiskt projekt, men samtidigt en utmaning. Ladan har en stark karaktär och är en fantastisk byggnad i sig. Vi hade en ganska liten organisation, många kvadratmeter att gestalta och allt hände samtidigt. På sätt och vis projekterade vi och byggde verksamhetskonceptet samtidigt som vi tog de första besluten – till exempel om hur saker och ting skulle repareras" säger Kaivo-oja entusiastiskt.
Projektet handlade också om att bygga upp och utveckla en gemenskap av engagerade intressenter med en stark passion för mångsidig kultur, konst, hantverk och god mat. I dag är den röda tegelladan ett levande kulturcentrum som inte bara inrymmer Seinäjoki Art Hall, utan även folkhögskolans träslöjdslokaler, Sibeliusakademins kontor, Seinäjokis kultur- och ungdomstjänster, en hantverksskola, en butik för konst och hantverk, den multifunktionella Hugo Hall samt en restaurang.
© Anne Kaivo-oja
Kalevan Navetta-projektet möjliggjorde också att formgivarna kunde implementera principer för cirkulär ekonomi. Byggnaden behövde nya stålpelare som kunde bära lasten vid en eventuell brand, och man valde att återanvända gammal järnvägsräls från bangården i Seinäjoki.
Att bygga och utveckla gemenskap har också varit en viktig del i utformningen av Linnunratas förskola. Projektet är ett samarbete mellan tre arkitektkontor: Anne Kaivo-oja Architecture Office, Arkkitehtuuri- ja muotoilutoimisto Talli Oy och Arkkitehtitoimisto Hirvilammi Oy.
© Anne Kaivo-oja
Det tio avdelningar stora Linnunrata daghem fungerar som en tillbyggnad till det byggnadskomplex som omfattar Lintuviita skola och daghem samt andra verksamheter. Tillbyggnaden färdigställdes sommaren 2024. Just nu pågår renoveringsarbetet av den äldre delen av förskolan, samt projektering och upphandling för både renoveringen och utbyggnaden av den intilliggande skolan.
"Det är fantastiskt att få vara med och utforma ett daghem och en skola i Kasperiområdet, att få höra om utmaningarna i området och att få arbeta tillsammans med personalen på skolan och daghemmet för att hitta lösningar" säger Kaivo-oja entusiastiskt. "Vi har haft ett mycket gott samarbete mellan både planerare och användare".
© Anne Kaivo-oja
Kaivo-ojas ursprungliga uppdrag var att utforma förskolan, men med tiden har hon och hennes medarbetare även fått möjlighet att bidra till stadsplaneringen.
"Medan vi arbetade med förskolan började vi föra en dialog med planeringsmyndigheterna, eftersom en livsmedelsbutik på granntomten hade flyttats till en ny byggnad längre bort. Då började vi fundera på vad som skulle hända med den gamla fastigheten. På sätt och vis tittar vi nu också på hur grannskapet kan förnyas och bostadsområdet stärkas på ett sätt som sätter människan i centrum. Det är mycket intressant, eftersom området är både levande och mångsidigt, med många tjänster och en stark gemenskap" säger Kaivo-oja.
Ett annat projekt som Anne Kaivo-oja har ritat tillsammans med Teemu Hirvilammi från Arkkitehtitoimisto Hirvilammi Oy är kapellet i Ilmajoki. Kapellet är mycket litet – drygt 100 kvadratmeter – och innehåller ett sorge- och avskedsrum för mindre begravningar samt ett förvaringsrum för avlidna.
Kapellet ligger strax utanför kyrkogården och är en timmerbyggnad målad i traditionell röd mosaik, inspirerad av den lokala byggnadstraditionen. Med sin rödrandiga fasad smälter byggnaden väl in i Ilmajokis miljö, då den utgår från de befintliga byggnaderna och den omgivande landskapsbilden. Med Kaivo-ojas egna ord hör kapellet hemma och är rotad på platsen.
© Anne Kaivo-oja
Kapellet i timmer har inga fönster utåt – ljuset kommer enbart uppifrån, genom ett takfönster. Byggnadens tegelgolv för in fasadens traditionella röda färger i kapellets inre och skapar en harmonisk helhet.
© Anne Kaivo-oja
Anne Kaivo-oja och hennes samarbetspartners överväger alltid materialvalen i sina projekt ur ett hållbarhetsperspektiv – inte bara miljömässigt, utan även ekonomiskt, socialt och kulturellt. Målet är att använda trä där det är möjligt och lämpligt, samt att hitta rätt material för rätt plats i varje enskilt projekt.
Valet av stödsystem i Linnunratas förskola var ett medvetet beslut från designteamets sida:
"Om man behöver hållbara konstruktioner eller långa spännvidder kan det vara lämpligt att använda betong eller stål i stället för trä. När det gäller Linnunratas förskola valde vi perforerade plattor och betongpelare för att undvika bärande innerväggar. Det ger oss flexibilitet att anpassa rumsindelningen i framtiden, om behoven förändras. Ytterväggarna är fortfarande helt i trä".
Dessutom har solavskärmning installerats på fönstren i söderläge för att skapa passiv skuggning och minska behovet av kylning.
© Anne Kaivo-oja
Anne Kaivo-oja och hennes team strävar efter att införliva social och kulturell hållbarhet i sina projekt, så att de byggnader de designar växer med sin omgivning och på bästa sätt svarar mot lokalsamhällets behov och utmaningar. För att stärka gemenskapen har skolan utrustats med flera fritidsanläggningar som även kan användas av klubbar, föreningar och vid olika
evenemang. Lekplatserna vid förskolan och skolan har utvecklats för att bjuda in barn till lek och familjer till samvaro under kvällstid. Det finns till exempel planer på ett lokalt utegym på skolgården, och den närliggande fotbollsplanen ska renoveras.
När det gäller offentliga projekt försöker Kaivo-oja alltid hitta lösningar som är så hållbara som möjligt – även ur ett ekonomiskt perspektiv. Hon betonar vikten av att byggnader ska vara hållbara, lättskötta och att materialen ska åldras vackert.
"När det gäller hållbar utveckling tycker jag att det är viktigt att värdesätta det befintliga byggnadsbeståndet – inte bara prestigebyggnaderna, utan även de vardagliga. Det är viktigt att se värdet i att underhålla och reparera dem. Det är en del av hållbar utveckling att inte låta vardagliga byggnader förfalla, rivas och ersättas med nya, utan att försöka bevara dem. Det skulle också tillföra en tidsmässig rikedom till staden" säger Kaivo-oja.
"Det finns många riktigt intressanta formgivare och företag som gör bra arkitektur. Jag återkommer ständigt till projekt av Aalto, till exempel. De har en mänsklig skala som på något sätt alltid för dig nära människorna. Aaltos byggnader handlar om hur människor närmar sig och använder byggnaden, och hur den känns" säger Kaivo-oja om sin inspiration.
Resorna till Schweiz har också gett Kaivo-oja inspiration och konkreta exempel på hur arkitektur och samhällsbyggande – som är viktiga för henne – kan omsättas i praktiken. Ett besök i byggnaden Stiva da Morts i den schweiziska byn Vrin, ritad av arkitekten Gion A. Caminada, gjorde ett starkt intryck:
"Stiva da Morts är ett träbyggt gemensamt utrymme för sorg, möten och avsked. Den är vacker, både i sin arkitektur och i sin symboliska innebörd. Det är en byggnad som hör hemma på platsen – arkitekturen och träkonstruktionen är inspirerad av regionens traditioner, men det är samtidigt en fräsch och utpräglat modern byggnad. Timmerkonstruktionen är ljus på utsidan, precis som den intilliggande kyrkan, men på insidan är stockarna trefärgade och varma. Byggnaden gör sorgen synlig och ger lokalsamhället en plats att samlas och sörja. Det var väldigt rörande på ett sätt".
Under sina projekt har Anne Kaivo-oja märkt att brådska, motstridiga mål och snäva budgetar ofta utgör de största utmaningarna.
"Många gånger är projekten väl förberedda och vi vet hur vi ska avsätta tid för byråkrati och beslutsfattande, men planeringsschemat kan ändå vara fruktansvärt snävt. Det kan vara väldigt stressigt att försöka planera och koordinera på rätt sätt".
"Jag har själv märkt att den första idén inte nödvändigtvis är den bästa" säger Kaivo-oja. "När man har möjlighet att utveckla planen genom flera alternativ kommer man oftast fram till en bättre lösning eller ett bättre slutresultat. Men tidspress och snäva budgetar är verkligen krävande och sätter stora begränsningar för utvecklingsarbetet. Man måste prioritera och hitta kompromisser" säger hon med en antydan till frustration.
Öppen kommunikation och tydlig prioritering är avgörande för att projektplanering och utveckling ska bli så framgångsrik som möjligt – även under snäva tidsramar och begränsade budgetar. Anne Kaivo-oja ser god kommunikation som ett centralt mål i alla projekt.
"Det är viktigt att fokusera på det väsentliga och hålla målet klart, vilket gör det lättare att planera även under tidspress. Vi måste komma ihåg att vi bygger ett hus tillsammans – att det är ett gemensamt projekt – så att vi undviker onödiga konfrontationer. Det är också viktigt att minnas projektets startpunkt, varifrån vi utgår och vad vi strävar mot" säger Kaivo-oja.
Anne Kaivo-oja arbetar hemifrån som egenföretagare och ser både för- och nackdelar med entreprenörskapet. Hennes arbetstider är mycket flexibla, vilket gör det lätt att kombinera yrkeslivet med familjen och två barn. Arbetsdagarna varierar och är omväxlande. Även om Kaivo-oja fysiskt arbetar ensam i Seinäjoki, har hon kontinuerlig kontakt med designteamet i Helsingfors via Teams, meddelanden och telefonsamtal för att snabbt kunna stämma av och diskutera projekt. Designteamet träffas också varannan månad, antingen på plats eller i Helsingfors.
För närvarande innehåller arbetsdagarna många möten, eftersom kontraktsfasen för ett projekt pågår samtidigt som designfasen för ett annat. Det innebär flera användarmöten, designmöten och samordningsinsatser. Den aktuella byggarbetsplatsen ligger bara en kilometer från Kaivo-oja hem, vilket gör det enkelt för henne att besöka platsen varje vecka – ofta även under kvällstid – för att följa arbetets framsteg.
Samarbetet med teammedlemmar i olika städer underlättas av det gemensamma verktyget Archicad, liksom användningen av en gemensam datamodell som möjliggörs av BIMcloud.
Dessutom använder Kaivo-oja Adobe-produkter som InDesign, Photoshop och Illustrator samt Trimble Connect för att skapa och granska den sammansatta modellen.
Moderna verktyg och digitala modeller är mycket viktiga för samarbetet, men Anne Kaivo-oja använder fortfarande den traditionella kombinationen av penna och papper i stor utsträckning.
"Jag har märkt att det kan vara svårt att läsa planritningar, fasader och diagram – särskilt för många användare som inte arbetar med byggnadsritningar till vardags. Det är mycket lättare att först visa med en skiss hur en byggnad, ett rum eller möblering kommer att se ut. Det har varit ett mycket bra kommunikationsverktyg" säger Kaivo-oja.
Anne Kaivo-oja har fått mycket beröm för sitt människocentrerade och passionerade arbete – både från samarbetspartners och kunder.
Den långvarige partnern Teemu Hirvilammi sammanfattar sin uppskattning så här:
"Anne har en stark och genomgående human inställning till arkitektur. Hon ser arkitekturen som arenor för människors aktiviteter och möten. Det är fantastiskt att se hur den enskilda användaren, den lilla människan, tas i beaktande – särskilt i förskolor, som hon har specialiserat sig på. Men hon skapar inte bara barnens värld – hon tänker också noggrant igenom hur den praktiska vardagen ska fungera och hur personalen ska få mer tid både för barnen och för att andas i en krävande arbetsvardag".
Även planeringsarbetet för Linnunrata daghem har fått uppskattning från områdeschefen för småbarnspedagogik i Seinäjoki kommun:
"Vi är mycket nöjda med resultatet av Annes arbete och vill tacka henne för både hennes yrkesskicklighet och engagemang under hela projektet. Resultatet är både funktionellt och estetiskt av hög kvalitet, med hållbarhet i fokus. Hennes planer visar på hennes förmåga att se
helheten samtidigt som hon behärskar detaljerna. Vi uppskattar särskilt Annes förmåga att lyssna på våra önskemål och behov – och hur hon sömlöst integrerade dem i designen. Hennes lösningar var kreativa, praktiska och samtidigt arkitektoniskt intressanta. Samarbetet med Anne var smidigt och dialogen konstruktiv under hela processen. Vi uppskattar också att hon höll sig till tidsplanen och tog ansvar för helheten – hon var en pålitlig partner i alla faser av projektet".